För ungefär två veckor sedan hade vi sittning. 120 kronor tänkte jag att det kunde vara värt med tanke på att jag dömt ut mina samtliga kursare från dag ett. Jag kommer dit med andan i halsen då jag i sista minuten, förvånansvärt nog, beslutade mig för att gå. Placerad mitt emot en redan tämligen berusad ekonomstudent börjar ganska snart en otrevlig stämning gro. Han frågar varför jag inte får samma mat som honom, varpå jag svarar att jag är vegan. Han frågar ganska raskt om jag lever på bönor. Jag försöker tränga igenom hans alkoholdimma genom att kortfattat förklara att nej, bönor är inte det enda jag äter. Inte helt övertygad byter han sedan samtalsämne och frågar sina samtliga bordsgrannar, även mig, vilka nationer alla är med i. Att jag är med i Smålands skapar återigen ett förvrängt, äcklat uttryck i hans välpolerade ansikte.
Ett par stolar bort sitter en tjej som just flyttat till Lund och som visar sig vara nykterist. Vid ett flertal tillfällen insiterar min bordsgranne på att hon bör ta ett glas vin. Eftersom han är 'snygga coola killen' får han givetvis med sig de mesiga novischerna runt omkring och alla börjar propsa på att hon ska dricka. Då flippar jag plötsligt, snörper ihop munnen och ber alla hålla käften. Föga uppskattat, framför allt av herr Nationalekonomi. Han hatar mig.
När det kommit så här långt blev jag arg. Jag blir sällan arg, jag blir på sin höjd föraktets slagkämpe och hånfullhetens vapendragare. Jag visste inte riktigt hur jag skulle slå tillbaka utan att bli hemskt barnslig. Med alla kraft försökte jag dra mig till minnes hur man kastar sten utan att bli beskylld och var man ska dra andra i håret för att det ska göra så ont som möjligt. Jag skulle minsann ge igen med samma mynt. Så jag börjar fråga honom om hans liv; vilken nation är du med i? "ÖGs men jag gå oftast ut på Malmös." Jaha tänkte jag och var ganska nöjd med det svaret. Men fick sedan ur honom att han efter långa funderingar bestämt sig för att åka på utbyte till Singapore och inte Australien. Vad fint tyckte jag, du valde diktaturen. Ja, yttrandefrihet är ju inte så viktigt, fortsatte jag. Han menade på, som så många andra förtappade själar, att det ju faktiskt är ett väldigt spännande ekonomiskt klimat där. Åh grattis!
Han får ett halvår med Johan Stäel von Holstein och Lund slipper en av alla desillusionerade inflyttade hemorrojder. Cancersvulsten minskade just. Med några millimeter i alla fall.
