Disclaimer: Min livsstil är inte felfri

Hösten är en av mina favorittider på matåret. Men idag när jag var och handlade fick jag lite ont i hjärtat. Mannen bakom mig köpte kött och frusen spenat. Det känns ganska symptomatiskt för köttrenden som dränker hela Sverige i slaktavfall. Den våg av vegetarisk mat som sköljde över världen är mest ett minne sen LCHF fått ett stadigt grepp om alla som önskar gå ner i vikt. Jag pendlar mellan en vegetarisk och vegansk kosthållning och försöker vara så varierad och nyanserad som möjligt när det kommer till vad jag äter. För mig finns inte frälsningen i maten. Istället handlar det om att söka finna en kost som gör att jag mår bra och att lyckas upprätthålla en fysik och självbild som jag kan leva med. Det är delvis därför jag hatar LCHF. När det är säsong för några av de mest klimatvänliga grönsakerna som finns, rotfrukter, så ska man ända vältra sig i kött och gurka. Möjligtvis slinker det ner lite kål. Detta får mig att undra: var finns samvetet för naturen när huvuddelen av ens kost består av animaliskt protein? Jag vet att vissa typer av vegetabiliskt protein är godkända men de flesta som äter LCHF är inte vegetarianer. Det intrinsikala värdet i djurens existens står sedan länge i skuggan av slaktindustrin. Men de LCHF-frälsta verkar inte se något problem med att puffa denna hjärtlöshet vidare. Allt för midjemåttet, som man brukar säga.